You listen to WHAT!?

Ikväll var jag på middag med en syd-koreansk tjej jag träffat på franskan. Egentligen har vi inte pratat så mycket med varandra, men vi kom på att vi båda var utlänningar och i stort sett jämnåriga, så vi bytte telefonnummer och på den vägen är det. Hon är typ utbytesstudent från universitetet hemma i Korea och bor i en egen liten lägenhet och har en egen bil. Så i eftermiddags kom hon och hämtade mig. Vi åkte ner på stan och strosade omkring tills vi hittade en bra restaurang. Det blev en japanrestaurang med sushi och bläckfisksallad. Som ni förstår var det inte jag som beställde in det senare. Vi bestämde oss för att dela på en sushirulle och en sallad. Så när asiat-servitrisen kom med listan tänkte jag att mitt asiat-sällskap kunde få välja nått spännande. Till en början blev jag lite förskräckt över de skivade bläckfiskarmarna och gjorde mig beredd för Kina-metoden "in i munnen och svälj", men det visade sig vara riktigt gott! Och sushin var väldigt god, det var nån specialrulle med ål, rökt lax, avokado och getost!

Och jag fick beröm för mitt sätt att äta med kina-pinnar! Jag gjorde på det rätta sättet som hon aldrig förstått, trots att de äter med dem i Korea. Det var kul att höra! Så tack till min kines som lärde mig!

Efter middagen hittade vi ett litet café där vi stannade och åt dessert. Min första brownie och troligen sista, först efteråt mindes jag att jag inte gillar chokladkaka längre... Vi satt och pratade länge om kulturchockar och våra respektive länder. Plötsligt stannade hon upp och sa:
-"Wait, you come from Sweden, Sweden???"
-"Ehm...Yeah..." svarade jag, lite frågande.
-"My favorite song is from Sweden!!!"
Kära läsare, kan ni gissa vad hon lyssnar på!? KENT!!!!!! Vad är oddsen för att hitta en korean i Florida som lyssnar på Kent!?!?!?!?!? Jag skrattade så jag fick ont i magen. Hon drog upp sin lilla röda iPod och mycket riktigt, bland en massa konstiga kinestecken dyker orden "Socker" och "Kent" upp. Hon ville veta vad texten betyder, så jag fick lyssna och översätta. Så gott jag kunde vill säga, det är verkligen inte lätt att höra vad den där Jocke Berg mumlar i refrängerna. Men faktiskt stod jag ut med att lyssna mig igenom hela låten, tror att chocken dövade min lilla anti-kent-sida. Jag sitter fortfarande och gapar av förvåning när jag skriver detta. Vilken grej säger jag bara!
Jag har lärt mig lite koreanska idag, om man håller för näsan och säger onion (som i lök på engelska) så har man sagt hej. Och om man säger "hur mår du" lite slarvigt har man sagt vitt hår. Kan ju bli nödvändigt nån gång, kanske...
Hoppas verkligen att vi kommer fortsätta träffas. Hon var rolig! Hette föresten Nicole, om jag inte nämnt det tidigare.

Nu är det "the 70's show" maraton på abc family, så jag vet vad jag har att göra resten av kvällen!

Hejsvejs leverpastejs!