Så har man sett High School Musical 3. Det var en upplevelse. Filmen inleds med en insoming av Troys ansikte, och världens tjut från diverse fjortisar i salongen ljöd. Bakom mig satt en förståndshandikappad kille i min ålder, han måste ha en liten crush på Troy, för så fort han var i bild hörde man en lite släpig tonårsröst säga "He's so beautiful" och så fort något hände hörde man "Damn" och mammans "Not that language here".
Jag kunde inte annat än bli lite tårögd när de började sjunga "We're all in this together" i lugn takt på slutet. Det fick mig att tänka på vilken fin tid jag hade på Fyrisskolan. Trots allt slit och gnäll (och gråt...), var det tre lyckliga år. Så här i efterhand minns man ju bara allt bra! Jag hittade nya vänner att uppleva allt med (ni vet vilka ni är), och det är ju det allt handlar om!
Jag tror jag ska skriva en musikal om oss, hahaha!
Tänk att vi skulle ta studenten samma år som HSM-gänget, det är väl stort?! Hihi!
Näe nu måste jag sova. Klockan är 00.24. Och för en gångs skull har min familj samma tid som jag, för de sover i ett hotellrum i Atlanta just nu!
Nattinatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar