100-inläggsjubileum

Okej, jag vet att det slarvats mycket med bloggandet, men det har hänt ganska mycket. I lördags var det tidig uppgång för att gå på öppet hus på en brandstation här i staden. Det var uppvisningar av släckningar och räddande ur torn. Uppställning av polisbilar, brandbilar och helikoptrar. Gratis mat (som vi självklart inte åt av). Gratisprylar. Clowner. Polishundar. Etc. Jag och de stora barnen hamnade i en liten barack där man fick öva på utrymning vid brand. Det var möblerat som ett liten lekstuga med pyttemöbler och en liten trapp som man skulle krypa baklänges nedför. Jag var trappans dubbla längd och det blev jätteknasigt när jag skulle ner. Jeffrey fick panik för att han trodde det var på riktigt eftersom de satte på rökmaskinen och försökte tränga sig förbi mig när jag försökte slingra mig ner för yttepyttetrappan. Och mitt i allt tappade jag min sko så dom fick stänga av röken och försöka hitta den. Men nu vet jag i alla fall hur man gör, och främst hur man INTE gör vid en brand.
Sedan fick jag sitta i en polishelikopter, det var nästan lite spännande. Sedan fick mamman för sig att hon skulle fota mig med alla poliser, brandmän och piloter hon kunde se. Det blev sååååååå pinsamt. Hon bara: "Hi! She's from Sweden, can we take a picture?" om och om och om igen.

Senare på dagen blev det dags för min glaskonstkurs. Det var jag och tre 50+ kvinnor som var jättefnittriga för gubbläraren. Men själva skärandet i glas var riktigt roande. Jobbar på en tulpan. Bilder kommer.

Efter det var jag pappan och Emily på fågelskådning fram till middagen. Vi såg två bald eagels, en rosa spoonbill, ett x antal great blue nånting, massa gröna papegojor, nån svart fågel med rött huvud, ett par storkar, nån trana och nån sorts småfågel. Är ju inte så jätteinsatt i fåglar, men det var intressant att se lite annorlunda djurliv.

På söndagen var vi på Bethoveen-konsert på operahuset downtown. Det var mysigt. Det var en familjekonsert, så ett litet skådespel pågick undertiden. Emily grät i slutet för hon tyckte så synd om Bethoveen för att han blev sjuk och dog. Jeffrey sa "Why are you crying, he's a bad guy" - ingen fattar varför. När ett stycke spelades ryckte Jeffrey till och man såg att han kände igen det. Pappan viskade försiktigt att det var Bethoveen, då höjer Jeffrey rösten och säger "NO, this is EVIL!" Alla huvuden runt omkring oss vänder på sig. Föräldrarna skäms, jag skrattar ihjäl mig. (Ni som har sett Disney's Fantasia skulle förstå varför han sa så).
I slutet av konserten hör jag en liten flicka bakom mig säga "I know this song, it's Barbie!!!" Undra om det är så Bethoveen vill bli ihågkommen, som Evil och Barbie??

Igårkväll, när jag hade tänkt blogga drog mamman med mig till en partyaffär full med Halloweengrejer. Det var helt maxat där inne! Har nog aldrig sett så mycket färg i hela mitt liv. Hittade en Scooby Doo dräkt som var jättetuff, men den kostade 70 dollar, det tyckte jag var lite mycket. Så jag vet fortfarande inte vad jag ska va på Halloween.

Så, nu har ni hört min jättelånga ursäkt. Ikväll var jag på fotbollsträning igen och babblade av mig på svenska. Det är alltid trevligt att få göra det.

Och nu är jag trött. Hörs senare igen! Godnatt