Och när det kommer till att rensa ut skor och kläder är det mamma som skött det åt mig. Det brukar låta ungefär så här:
- Josefin, nu är det fjärde tajmen (OJ! vilken svengelska!!!), fjärde GÅNGEN jag frågar dig om du tänker använda dessa nått mer.
- Mmm...
- Vaddå "mmm", ska jag kasta dom eller inte?
- ....... a okej.
- Vaddå "okej"?
- Njaaaooooaaaaaaa.... du kan nog kasta, kanske...
Och varje gång värker det lika mycket i hjärtat av separationsångest och skam. Det känns nästan som om att jag svikit plagget. Men hittills har det i alla fall inte varit jag som behövt se dem där på botten av soptunnan. Jag är inte säker på att jag är redo för att ta det klivet än.
Suck. Det är så jobbigt att bli vuxen ibland.
Får sova på beslutet tror jag.
Får sova på beslutet tror jag.
Här är i alla fall de nya skorna. Ska de bli kollegor eller ersättare?
2 kommentarer:
jag röstar för kollegor. för tänk om du ska göra något någon dag då duinte vill smutsa ner dina nya fina skor, då är det ju bra att ha de gamla. tycker inte att lacostarna ser så slitna ut.
din lacost är ju ingådda och allt, dom måst vara kvar, dom ska stå i våran hall så att vi vet att du är på besök. vi snett emot
Skicka en kommentar