Släkten är värst

Idag är det lördag. Och idag invarderade släkten vårt hus. Mormor, morfar, moster och trilling-kusiner körde från andra sidan Florida för att fira mormorns födelsedag här med oss. Äntligen har jag fått träffa lite all-american-folk på nära håll. Pappan rullade in som en liten köttbulle med Super size-läsken från "the golden arches" (Mackedonken). Mamman susade in som en liten blomsteräng (inte som Hyacinth Bucket, utan mer som Mrs. Doubtfire) och slutade aldrig babbla. Systern trippade in i kilklacksandaler med öppen tå, vita caprijeans, en svart topp med matchande jacka, illröda solglasögon, illröd handväska, illröd klocka, tre ton smycken och hatt. Det första hon sa var "Oh, this house could really need some decoration", sen var hon tvungen att gå ut och röka. De 11-åriga trillingarna bestod av en söt, typisk amerikansk tjej, en lätt autistisk pojke och en pojke helt utan hår på kroppen. "Mina" barn var överlyckliga över att få se sina kusiner, så jag har inte sett så mycket av dem idag. Men den autistiske pojken fastnade för mig. Han var jättesöt och pratade i två timmar med mig om alla berg-och dalbanor han åkt i hela sitt liv. Sedan har han följt mig resten av dagen.

På kvällen åkte vi till den där japanska restaurangen jag varit på med familjen förrut, ni vet den med kocken som lagar maten framför dig. Det var en riktigt trevlig middag, med MYCKET mat. Efteråt åkte vi hem till oss igen och åt frukt som dessert. Fick frågan "Har ni frukt i Sverige?" från systern. Jag var tvungen att gapa i några mikrosekunder innan jag snällt svarade att vi i princip har all mat som finns här.

Nu har släkten åkt till sitt hotell, och imorgon klockan 10 ska vi träffas på stranden. Då måste jag ut i solen lite. Har kommit fram till att jag är den blekaste personen som bor i denna stad. Men så går det om man inte tycker om solljus. Imorgon är det 2 månader sedan jag åkte hemifrån, har alltså varit i Florida i snart 2 månader och har inte solat med flit en enda gång! Det är nästan värt ett pris.

Innan alla kom, åkte vi till Macy's och shoppade på deras storrea. Tyvärr hade vi inte tid att stanna så länge, men jag kom hem med en kjol från Tommy Hilfiger för 17 dollar samt ett kit med ansiktskrämer från Estée Lauder, plus en fri gåva därifrån eftersom jag handlade så mycket! Det var nog den bästa försäljerskan jag någonsin träffat på. Ett geni helt enkelt.

Min fantastiskt superunderbara vän Emma fixade lördagsgodiset åt mig. Precis när vi kom hem från Macy's kom postbilen och dumpade kuvert i vår lilla låda. Så medans familjen packade ur sig ur bilen, knallade jag iväg och hämtade posten. Och där låg det, ett brev med mitt namn på, ett brev med något i. När ingen såg stoppade jag snabbt ner brevet i min påse, tog resten av posten och knallade in. "Fick du något?" undrade mamman, varpå jag svarade nej. Sedan sprang jag snabbt upp på mitt rum, slet upp kuvertet och hittade en påse tuggummin, ett väldigt fint kort och en Center med citron, jordgubbe och chilismak. Emma, jag vet inte om du har smakat den själv, men den var stark den chokladen! Dock otroligt god! Så tack tack tack!!!!!! En annan bra sak är att jag han få in den så snabbt, så godiset han aldrig smälta, utan har kvar sin originalform. Då vet vi alltså att transporten till brevlådan är kylig, det är bra.

Nu måste jag sova. Annars somnar jag. Ehm..ni fattar vad jag menar.