Jag kan ha blivit frälst ikväll. Inte av någon konstig religion, (mamma och pappa, ni kan pusta ut), inte heller av någon förändra-din-personlighetsguru (som det verkar finnas många av i detta land). Utan helt enkelt av tron på en välbalanserad kost.
Pappan hade fått låna en dokumentärfilm av en kollega som hette "Food Matters", den handlar om konsten att förebygga och bota sjukdomar med hjälp av mat. Vi tittade på den ikväll och nu efteråt känner jag att det här är något vettigt. Den fick mig att helt ändra uppfattning om medicinindustrin här i världen, och inse hur styrda vi människor är av pengar - när allt egentligen handlar om din och dina näras, ja rentutav hela världens hälsa!
Okej jag vet att amerikanska dokumentärfilmer tenderar att vara lite too much ibland, och lite väldigt mycket vinklade andra gånger. Men jag tror att det här är något att lita på.
Just nu snurrar hela mitt huvud av olika slags bönor, groddar, vitaminer och andra hälsosamma grejor som jag för tillfället planerar att införa i mitt liv. Detta kan dock bero på att det är sen kväll, då jag oftast får en massa fixa idéer som efter en god natts sömn inte känns så fantastiska längre. Vi får väl se hur jag känner imorgon bitti.
Innan jag kryper till kojs vill jag passa på att tacka Ella för underbara teckningar som kom på posten idag, samt godisarna som medföljde. De blev otroligt uppskattade ska du veta!
Även ett stort tack till Ellen som visade stort medlidande efter att jag köpt Martha Stewart Living Magazine med "Our best cookie recepies EVER" när jag bor i en familj som inte äter sötsaker. Det värmer att ni tänker på mig där hemma!
Bonne nuit, som jag måste börja säga om ett par veckor eftersom jag är anmäld till en franskakurs på colleget här i stan. Vilken del av hjärnan använde jag när jag valde den kursen egentligen!?
lördag 23 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ååh, jag har sett ett sånt avsnitt av oprah, där dom bl.a. berättade att cancerceller växer av socker, hur läskigt är inte det?! hmm.. känner dock fortfarande djupt medlidande över hela ha-kakan-men-inte-få-äta-den-grejen. puss bejb!
OH, MA PAUVRE! (jag gillar att gå förbi ditt hus och tänka på dig därborta :*)
Skicka en kommentar