Ösregn.

Regn, regn, regn. Det bara regnar. Hemma däremot lyser solen ryktas det.
Poolen svämmade över idag av allt regn, och då tömde vi ändå ut den lite i helgen för att den var för full.

Jag har precis skickat in min första jobbansökan till mitt post-USA liv. Håll tummarna!
Har nån av er därute nått annat bra jobberbjudande lyssnar jag förresten gärna!

Idag var det sailing camp igen. Jag gick på promenad ner till St Armands Circle som är en liten trusitfälla med restauranger och dyra butiker. Där finns även Starbucks som blev mitt mål idag. Deras smoothie Banana Chocolate lockade. Så jag la ner en 5 dollarsedel i fickan och traskade iväg. Väl framme beställde jag min dryck och stack ner handen i fickan efter pengen. MEN, den var borta.
"Oh no, I seem to have dropped my money!"
"Oh honey, that can happen to the best of us, this smoothie is on us today" svarade den ursöta tanten i kassan. Det är då man älskar den sydstatliga vänligheten!
På väg ut ur caféet hittade jag i alla fall slanten ihopknöcklad till en pytteliten klump uppe i hörnet av fickan, så jag kunde betala i alla fall.

Efter seglandet åkte vi och hälsade på mammans yogafröken. Trots att yoga inte är min grej, alls, så gav ändå mina 20 minuter i kvinnans sällskap mig en ytterligare förebild att se upp till. Hon var så fruktansvärt positiv. Jag vet ju att folk brukar kalla mig positiv, och vissa klagar till och med på mig ibland för att jag ser allt från den ljusa sidan. Men den här 60åriga brasilianskan var något extra allt var "OOOOOOH what a beauuuuuutiful day" "OOOOOOOOH what a beauuuuuuutiful girl" "OOOOOOOOOOOOOH how wonderful the rain is". Ni fattar. Så ska jag också bli.

I eftermiddags tog jag en nap mellan 4 och 7. Vaknade lagom till middagen. Hur härligt som helst! Man sover så bra när regnet slår mot fönsterrutan. Fast nu är jag trött igen och ska sova mer.

Sov sött ni också. Kramar